lördag 24 april 2010
Picknick
Gula trämöbler i strålande aprilsol. Sjön blank och nästan båtfri. Båtarna på land drömmer våta drömmar. Ägarna slipar och längtar. Litet barn och storasyster. Han kan inte bli lyckligare. De går till stranden. Inbjudande men iskall två veckor efter isens försvinnande. De badar fötterna och huttrar leende. Björkarna är rödbruna, snart sprickfärdiga. Deras grönska håller andan några dagar till.
torsdag 22 april 2010
Barnspråk
Orden strömmar ur den lilles mun. Härmar och bubblar med en tunga ovan vid uttalet. Jag lyssnar. Han kommer att berätta de mest vidunderliga saker för mig. Sådant som bara en människa utan konventioner och erfarenheter kan säga. Han kommer att tala om hur allting är för första gången. Livet är en fascinerande plats.
Den första berättelsen är redan berättad. I kvällsstundens ro i sängen säger han: "Kisse maa." Han berättar om katten, som han inte ser, och om dess ljud, som han inte hör. Ett fångat minne får jag av honom.
Den första berättelsen är redan berättad. I kvällsstundens ro i sängen säger han: "Kisse maa." Han berättar om katten, som han inte ser, och om dess ljud, som han inte hör. Ett fångat minne får jag av honom.
torsdag 15 april 2010
Aprilsol
Stor sandstrand i flödande aprilsol. Viken är isfri, men där ute breder istäcket ut sig. Håller fast i vintern medan våren drar. Det mullrar och våndas. Det blir vår och det blir sommar över vattnet.
En gul fjäril mot din bruna sko. Det är en vacker plats att låta modet sjunka på. Det är skönt att vara två. Släpper ut den vita duvan och hoppas att hon hittar en kvist även denna gång. Jo, det finns nog olivträd kvar. Det blir vår och det blir sommar.
En gul fjäril mot din bruna sko. Det är en vacker plats att låta modet sjunka på. Det är skönt att vara två. Släpper ut den vita duvan och hoppas att hon hittar en kvist även denna gång. Jo, det finns nog olivträd kvar. Det blir vår och det blir sommar.
söndag 11 april 2010
Tvåårsdag
Kolsvart natt för två år sedan. Ensamma på vägen, bara vi och vågorna som rullar in var sjätte minut. Litet barn vill födas. Morgontimmar, dagen gryr. Värken ändrar karaktär. Trycker mot jorden. Men barnet kommer inte ut. Till sist, klockan 11.31, sträcks din vänstra hand ut mot livet. Du föds med ansiktet mot världen.
Går en promenad med födelsedagsbarnet. Enorma snödrivor smälte och det blev en ny vår. Genom det gamla och förtorkade skjuter våren sin gröna vilja mot ljuset. Jag rensar bort, ger plats åt nytt hopp.
Går en promenad med födelsedagsbarnet. Enorma snödrivor smälte och det blev en ny vår. Genom det gamla och förtorkade skjuter våren sin gröna vilja mot ljuset. Jag rensar bort, ger plats åt nytt hopp.
söndag 4 april 2010
Påsk
Skärtorsdag med röda kinder och fräknig näsa. Sjalett om huvudet och förklädet knutet om midjan. Liten bror får följa med storasyster en bit. Mamman i fönstret ser bilarnas faror. Sedan får två små käringar gå själva. Ett par timmar senare kommer de hem på trötta ben med fyllda korgar. Tänk att det finns platser man vågar lita på.
Långfredag med hagel, regn och solsken. Aprilvädret är ombytlig som puberteten. Barnen ligger förundrade på marken och låter haglet trumma. Vi glömmer att lida och ha långtråkigt. Tror ändå att vi behöver en sådan dag. En dag åt sorg, smärta, lidande och död. En stilla dag att begrunda.
Påskaftonens kalasbord i huset som är lite tommare. Vi gläds åt varandras sällskap. Går ut i garaget. Där står din närvaro. Du säger något glatt och skrattar lite. Får stanna i tvättstugan tills mitt leende lagt sig.
Påskdagens kyrka är full av uppstånden glädje. Körerna sjunger, dottern dansar med nylockat hår. Eftermiddagens gäster är långväga och efterlängtade. Vi tar vid där vi slutade. Tid och avstånd betyder så lite.
Annandagen blir en annan dag.
Långfredag med hagel, regn och solsken. Aprilvädret är ombytlig som puberteten. Barnen ligger förundrade på marken och låter haglet trumma. Vi glömmer att lida och ha långtråkigt. Tror ändå att vi behöver en sådan dag. En dag åt sorg, smärta, lidande och död. En stilla dag att begrunda.
Påskaftonens kalasbord i huset som är lite tommare. Vi gläds åt varandras sällskap. Går ut i garaget. Där står din närvaro. Du säger något glatt och skrattar lite. Får stanna i tvättstugan tills mitt leende lagt sig.
Påskdagens kyrka är full av uppstånden glädje. Körerna sjunger, dottern dansar med nylockat hår. Eftermiddagens gäster är långväga och efterlängtade. Vi tar vid där vi slutade. Tid och avstånd betyder så lite.
Annandagen blir en annan dag.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)