torsdag 11 mars 2010

En stund

Denna förmiddag är min. Inga barnaröster, inget vuxet sällskap. Bara jag och katten. Lyssnar på tystnaden. Öronen, de susande sönderbråkade, vilar. Förmiddagskaffe, dagens viktigaste måltid. En paus, befriad från mineraler och vitaminer.

Är så lycklig över intensiteten i trebarnslivet. Sjunger matkassarnas och tvätthögarnas lov. Håller reda på föräldramöten, läxor, aktiviteter och glömmer att kolla om äldste sonens kindtänder växer som de ska. Det är liv. Fullt av liv. Men även mammor måste lära sig att hålla balansen.

2 kommentarer:

  1. Åh Kristina vad jag älskar att läsa dina tänkvärda ord!
    Kram Karin

    SvaraRadera