"-Mamma, vindruvorna har slagit ut!" Barnen sitter mot solväggen och pekar. En lila vindruva. Provsmakar. Den smakar krusbär.
Flyttar krukor med sensommarblomster. Sandkornsstora frön sådda i våras blir till ståtliga astrar för den som väntar. Rosa, lila och vita. Står rakryggade i septembersolen. Solrosen bredvid dem är i knopp än. Kanske kommer hösten före blomman. De vita rosorna blommar om. Kastar sig nyfiket över terassräcket och kikar in genom köksdörren.
Promenerar i värmande sol. Tar grusvägen förbi mättade gröna ängar där korna helgar vilodagen. Åkrar och en slingrande å. Möter en pojke med bestämd blick. Han har ett metspö i handen. Han hälsar självklart. För att han är någon, liksom jag.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar