Sånger

Modern sjunger för barnet. Sånger från minnets bortesta vrår fyller rummet. De lutar sig bakåt och glömmer. Tiden blir oväsentlig och barnet utan ålder. Januaridagen strålar in genom fönstret, iskall och gnistrande. Inget tröstar som tidlösa toner. Inget lindrar som mjuka melodier. Fadern i sängen lyssnar också. Hörseln är det sista sinne som lämnar kroppen.

Besökare

Fullpackade bilar, skidboxar och kaffe på termos. En doft av fjällsemester. Människor på väg. Från en annan plats. Besökare. Jag går bland dem. Lufsig jacka, praktiska skor, mössan nedtryckt över bortglömd frisyr. Lördagsgodis till en vanlig lördag. När dörrarna slår igen ler jag och vet. Jag är inte längre på besök.

Snö

Världen är dold och förändrad. Våren blir fylld av upptinade överraskningar. Bortglömdheter som leksaker, blomkrukor och sådant man tappat.

Täcket får tak att brista. Vårt har fått en värmande huva. Hoppas det håller.

Katten har dålig jaktlycka, svart mot vit snö. Går in och jagar farliga papperstussar, ligger på lur under trasmattorna.

Barnen får ett sportlov värt namnet. Skidor, skridskor, pulkor som stannar av all snö. De lär sig ett nytt ord; pulsa. En vinter att minnas. En vinter att lägga till barndomens magiska minnen.

Barnets dröm

Barnet drömde om natten. Kistan stod framför ytterdörren, den som leder in i huset där morfar bodde. Plötsligt skjuts locket åt sidan och den döde är vid liv igen. Han har konstiga svarta ögon, oseende, men blicken vaknar och ser sig tyst och förvånat omkring. Så hoppar han upp. Frisk, stark och glad. Som på bilden i kyrkan, där han satt på sin cykel, gångstavarna på pakethållaren. Vinden i håret och livsglädjen lysande omkring sig. På väg, en lycklig dag.

"-Vi sprang in i vardagsrummet, mamma, och där åt vi bullar och tårta. Alla skrattade, mamma."

Jag svarar, tårögd och leende: "-Jag tror att morfar kom till dig i drömmen. Jag tror att han vill att du minns honom så. Frisk och glad, vid ett bord fullt av bullar och tårta."

Sorgen över bröstet lättar och jag tillåter mig att tro att drömmen var sann. En liten sekund får jag tro att du lever igen.